Conspectus regum sveciae, inde ab ætate ad minimum Philippi Macedonis, ad hæc tempora. ex fide digis auctoribus & MSS: Patriæ monumentis deductus.

Beschreibung:

(Stockholm, Joh. L. Horrn, 1737.) Folio. 19 s. Lagerfläckig. Sammanbunden med: VERELIUS, Olof. Olai Vereli notæ in epistolam defensiorum clariss. viri dn. Johannis Schefferi Argentoratensis de situ et vocabulo Upsaliæ Anno MDCLXXVII, mense julio scriptae & per professores binos ipsi oblata. Uppsala, Henricus Curio, 1681. Folio. (2),+ 19,+ (1) s. Med en träsnittsillustation föreställande Uppsala. Sammanbunden med: PERINGSKIÖLD, Johann (utg.) Historia Hialmari regis Biarmlandiæ atque Thulemarkiæ, ex fragmento runici ms.ti literis recentioribus descripta, cum gemini versione Johannis Peringskioldi. (Stockholm, Enaeus (?), 1700 eller 1701.) Folio. (43) s. Tryckt i svart och rött. Tryckt på tjockare papper. Enstaka småfläckar och fuktstänk. Med bladpaginering i bläck i övre hörn. Något nött pappband från mitten av 1800-talet, med brun skinnimiterande rygg och marmorerade pärmar. Ur Ericsbergs bibliotek, med Carl Jedvard Bondes exlibris. Collijn sp. 961. Warmholtz 6511, 350 resp. 2563. Fiske, Runic literature s. 31. Carlander III, 564ff. Riksrådet Gustaf Bondes ättelängder, som består av fem tabeller, trycktes som inledning till Björners ?Nordiska kämpadater? De återfinns dock emellanåt separat. Sista tabellen slutar dock med kustod till fortsättningen ?Norriges upfindelse? Warmholtz fann dem värda all heder. Verelius ?Notae? behandlar Uppsala tempel läge och ålder. Verelius skrev detta inlägg i striden mot Schefferus ursprungligen 1677, men det drabbades då av De la Gardies förbud och kunde inte ges ut. Verelius är här så arg att han uttrycker sig närmast ärekränkande och, trots att Schefferus vid utgivandet 1681 varit död i redan två år, drogs det omedelbart in genom ett upprört kungligt brev och nästan alla exemplar konfiskerades. En stor del av den resterande upplagan gick sedan förlorad vid Uppsala brand 1702. ?Historia Hialmari? är andra utgåvan av Lucas Halpaps berömda falsarium av en ?Hjálmers saga? Den publicerades först som dissertation under Johannes Bilberg 1690. Peringskiöld, upprymd av det fantastiska fyndet, ombesörjde denna nyutgåva med runskriften avritad i träsnitt jämte fornnordisk, latinsk och svensk uttolkning. Den publicerades sedan återigen 1705 i Hickes stora Theasurus. Falsariet avslöjades 1774 av C. G. Nordin, men blev ändå 1797 översatt till franska av Ch. Pougens i dennes ?Essai sur les antiquités du Nord?. Bestandsnummer des Verkäufers 59989

Diesen Artikel melden